Landskap
För att enkelt förklara hur organisationen fungerar kan man jämföra nationen med Sverige. I detta exempel är landskapet motsvarande riksdagen, det är där alla viktiga beslut om nationens framtid röstas igenom. Landskapet anförs av en ordförande, som även är ordförande för nationsstyrelsen.
Landskapet är nationens högsta beslutande organ. På landskap väljer man först och främst nya ämbetsverkare, men man får även en inblick i vad kuratorerna och styrelsen har sysslat med den senaste tiden. Budget och andra frågor som är av stor vikt för nationen, till exempel medlemsavgifter, måste godkännas av landskapet.
Landskap hålls två gånger varje termin. Medlemmar i Smålands nation kallas till landskapet via nationstidningen Rasken. Alla som är medlemmar har rätt att närvara och varje skuldfri medlem har rösträtt.
Nedan finner du nationens stadgar, samt vår jämlikhetspolicy samt handlingsplan gällande diskriminering och trakasserier.
Nationsstyrelsen
Nationsstyrelsen ska se till att nationens verksamhet bedrivs i enlighet med nationens stadgar och enligt vad som beslutats på landskapet. Styrelsen har även hand om en del av den ekonomiska förvaltningen, förbereder frågor till landskapet samt anställer ibland extra personal. Tillsammans med kuratorerna skulle man kunna jämföra nationsstyrelsen med Sveriges regering.
Nationsstyrelsen består till största delen av studenter som har varit aktiva på Smålands en längre tid och har bra insikt i hur nationen fungerar. I styrelsen sitter ordförande, kuratorerna, skattmästaren och sju ledamöter som valts på landskapet. Vissa ämbetsverkare har närvaro- och yttranderätt, men ingen rösträtt, bland andra Inspektorn, verksamhetsrevisorer och redaktörerna.
Det är fritt fram för medlemmar i Smålands att komma med förslag till styrelsen om det är något som man tycker bör tas upp. Detta görs i sådana fall bäst skriftligen till styrelsens ordförande via ordforande@smalands.nu
Kuratorer
Kuratelet består av förste, andre och tredje kurator samt en köksmästare. Förste kurator är nationens ansikte utåt. Han eller hon har många olika arbetsuppgifter, bland annat att representera nationen på olika tillställningar på den egna eller på andra nationer, att hålla tal på gasquer samt att föra nationens talan i nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet. Förste kurator har även kontakt med alla ämbetsverkare och ser till att de trivs. En stor arbetsuppgift är också arbetet med Smålands nations alla stipendier. Förste kuratorn kan jämföras som en blandning mellan kung och statsminister i Sverige exemplet.
Andre kurator har hand om ekonomin och är drivande vid avtalsförhandlingar, men jobbar även mycket med själva fastigheten. Om något går sönder, ja då är det andre kurator som ringer någon som kan laga det, såvida inte andre kurator råkar vara händig och kan ordna det själv. Andre kuratorn kan jämföras som en korsning av finansminister och vaktmästare.
Tredje kurator är ansvarig för den löpande verksamheten på nationen. Han eller hon ser till att Pub Hyttan drivs som den ska, organiserar nationens mindre fester och är dessutom toastmaster på alla gasquer. Tredje kurator är chef över klubbverkarna, fredagslyxarna och fikavärdarna, men jobbar även nära hovmästaren och de uthyrningsansvariga. Tredje kurator ska också se till att det hålls rent och snyggt på nationen. Tredje kuratorn kan jämföras som en blandning av Michael Bindefeld och restaurangchef.
Köksmästaren är ansvarig för allt som har med mat och köket att göra. Hen lagar all mat på gasquer och uthyrningar samt har inköpsansvar till puben, lördagsfikat och flyxen. En av hens primära uppgifter är att skapa menyer och hålla sig updaterad på mattrender och kökets hygien.
Inspektor
På 1600-talet var universitetet ganska skeptiskt till nationerna och studenternas högljudda upptåg. För att få lite mer kontroll över nationerna legitimerade man deras existens genom att instifta en Inspektor – en professor från universitetet som bland annat skulle vara en länk mellan universitetets ledning och nationerna.
Inspektorsämbetet lever i högsta grad kvar även idag. Enligt stadgarna har Inspektorn egentligen ganska få åtaganden, men i praktiken är han eller hon involverad i de flesta större frågor som behandlas på nationen. Inspektorn ska främja nationens bästa, men även se till att beslut som tas inte strider mot lagar, föreskrifter eller nationens egna stadgar.